1. Sammanställning och reflektioner

Under läsåret 2024-2025 har temadagar och workshops genomförts eller planerats i flera skolor i Jakobstadsregionen med varierande upplägg och innehåll. Nykarleby (Zachariasskolan), Larsmo (Cronhjelmskolan), Pedersöre (Sursik skola) och planerade insatser i Kronoby och Jakobstad har varit fokus. Teman och format har spunnit mest kring musik, ordkonst, bildkonst, teater, dans och mediekonst.

• Veckor har valts med viss flexibilitet (exempelvis vecka 12 i Nykarleby och vecka 15 i Pedersöre).
• Kostnadstak har satts av skolorna (Nykarleby max 500 €, Larsmo max 800 €).
• Gruppstorlekar ligger oftast kring 15-20 elever per workshop.
• Ett fokus har varit på ämnesöverskridande och kreativt skapande, exempelvis i Sursik skolas kulturvecka med workshops och konserter spridda i skolmiljön.

Reflektion:
Det finns en stark efterfrågan på workshops som integrerar kultur och konst i skolundervisningen, men samtidigt utmaningar i tid, resurser och logistisk samordning. Flexibilitet i scheman och tydlig kommunikation behövs för att möta skolornas olika förutsättningar.

2. Pedagogiska insikter och praktiska förbättringsförslag

• Dubbelpass på 70 min (två lektioner i följd) uppskattas för att hinna djupdyka i ämnet, men även kortare pass är möjliga vid behov.
• Att integrera workshops i schemalagda lektionstider underlättar skolornas planering.
• Workshops bör vara anpassade efter åldersgrupper (åk 7-9 är vanligast), med möjlighet att inkludera olika nivåer av förkunskaper.
• Ämnesövergripande samarbeten, t.ex. kombinationer av ordkonst med bildkonst, stärker elevens förståelse och skapar kreativa processer.
• Praktisk materialhantering och tydliga instruktioner till lärare underlättar uppföljning och fortsatt arbete i klassrummet.
• Förslag: utveckla en digital resursbank med workshopmaterial och pedagogiska verktyg som lärare kan använda efter temadagarna.

3. Språk och inkludering

• Workshops bör hållas på elevens modersmål (svenska och finska) eller med tolkning vid behov för att inkludera elever med annat modersmål.
• Användning av visuella och praktiska metoder (teater, bildkonst, musik) underlättar inkludering och engagemang för elever med olika språkbakgrund.
• Skolorna visar intresse för mångfald och att låta elever uttrycka sig på flera sätt, t.ex. genom poesi, låtskrivande och improvisation.
• Viktigt att workshops är tillgängliga för elever med olika funktionsvariationer, t.ex. genom anpassning av material och metoder.

4. Kommunikation och förberedelse

• Tidig kommunikation och tydlig information om workshopens innehåll, tider och målgrupp är nödvändig.
• Skolorna efterfrågar förslag på program och schema i god tid (gärna veckor innan) för att kunna marknadsföra och förbereda elever och lärare.
• Kontaktpersoner i skolorna är viktiga för samordning och justeringar av scheman.
• Det är värdefullt att skapa mallar för informationsbrev och reklam som skolorna kan använda.
• Regelbundna avstämningar mellan arrangörer och skolpersonal för att säkerställa att allt fungerar smidigt.

5. Tidsplanering och framtida evenemang

• De flesta temadagar och veckor är koncentrerade till vårterminen (mars-april), med enstaka sommarläger (juni) och sensommar-evenemang (augusti).
• Flexibla tidpunkter, som i Nykarleby där schemat kan justeras, gör det lättare att anpassa programmet efter skolans behov.
• Förslag: tidig planering av årets program (minst 6 månader i förväg) för att undvika kort varsel och stress i skolorna.
• Utveckla kalender med fasta temadagar/veckor för hela regionen som skolor kan planera utifrån.

6. Kontakt och samordning

• Kontaktpersoner på varje skola (exempelvis biträdande rektor Leena i Sursik, rektorn och en klassföreståndare i Nykarleby och rektorn i Larsmo) är centrala för koordinering.
• SKAPA Jakobstadsregionen fungerar som en sammanhållande aktör med ansvar för att fördela resurser och kontakter.
• Möten och rapportering mellan arrangörer och skolor rekommenderas.
• Förslag: utse en regional koordinator med ansvar för temadagar och läger som länk mellan skolor och workshopledare.
• Samarbete med studerande och institutioner (t.ex. Martin Wegelius-institutet) berikar programmet och ger fler resurser.

7. Material och utrustning (exempel)

• Workshopmaterial kan inkludera: papper, pennor, digitala verktyg (iPads), filtnålar och ull, vinyl och värmepress, musikinstrument, projektorer, speglar, OH-papper.
• Teknisk utrustning behövs ibland, t.ex. för vinyltryck eller digital produktion.
• Utrymme: klassrum, Anderssensalen, korridorer, utomhusytor (för naturkonst).
• Förslag: skapa checklistor för utrustning per workshop och erbjuda skolorna stöd vid inköp eller utlåning av material.
• Hållbarhetsperspektiv: använda enkla och återanvändbara material, samt digitala verktyg för att minimera avfall.